Trädgårdsarbete - snarare en källa till välbefinnande än ett jobb

Av MJ och MG

Det är hög tid att planera hur trädgården ska se ut. Vi tänker framför allt på vilka blommor vi ska ha och var de ska stå, vilka grönsaker och rotfrukter vi ska ha, samt vilka örter och kryddor vi ska ha. Vissa inslag är återkommande som potatis, morot, lök, plocksallad och squash. MG planterar alltid chokladblommor för att MJ tycker om det. Det ger MJ en mysig känsla av välbefinnande.

Detta inlägg ska handla om trädgårdsarbete och vad det gör för vår hälsa och välbefinnande. Upplevelsen av välbefinnande skiljer sig lite åt så det är intressant att se vad forskning säger om relationen mellan trädgårdsarbete och hälsa/välbefinnande.

Att odla är tillfredställande

En sak som tas upp av andra bloggare är att själva odlandet ger en känsla av välbefinnande för att man bidrar till att skapa liv och att det känns bra. Först sätter man frön, sedan sköter man om plantan och slutligen får man sin belöning i den växt, blomma eller ätbar gröda, som blir resultatet av skapelsen. Allt detta kan få många av oss att må lite extra gott.

På tal om extra gott väljer vi att köpa ekologiska fröer oavsett vilken sorts växt vi ska plantera. Numera finns det bästa utbudet på nätet. Vi har valt att köpa från Impecta. Fördelen med att välja en välsorterad näthandel, jämfört med närmaste dagligvaruaffär, är att man kan hitta nya sorters frön. Att odla fram en växt man aldrig tidigare har sett gör hela projektet än mer tillfredställande. Det känns dessutom bättre, för oss i alla fall, att köpa ekologiskt även när vi upptäckter nyheter.

Det är bra för hälsan att påta i landet

I en hälsorelaterad blogg kan man läsa om sju positiva hälsoeffekter i relation till trädgårdsarbete. Listan, som bygger på publicerad forskning, ser ut så här:

  1. Man förbränner kalorier när man påtar i landet. I en större studie kunde man som en effekt av detta se att trädgårdsodlare har lägre BMI än annars jämförbara grannar.
  2. Trädgårdsarbete, från att sätta potatis till att kratta löv, ger lägre blodtryck.
  3. Att vistas utomhus är bra för att bilda D-vitaminer och är bra för benstommen.
  4. När man odlar sin egen mat äter man ofta nyttigare.
  5. Trädgårdsarbete reducerar stress och oro.
  6. Trädgårdsarbete skapar en känsla av gemenskap. Många som odlar gör det tillsammans med sin partner eller granne.
  7. Trädgårdsarbete gör oss gladare och på bättre humör.

Det finns mycket positivt att ta med sig av denna lista. Några av punkterna baseras dock på en studie vilket man kan ställa sig fundersam till. För att vara mer säker på sambanden behövs fler studier. Vi återkommer till detta under nästa rubrik.

En annan hälsorelaterad blogg skriver om åtta förvånande vinster med trädgårdsarbete. Deras lista har vissa likheter med ovan lista men det finns också några, ganska förvånande, ytterligare effekter.

  1. Man får ökat självförtroende när man odlar. Personer som aldrig har odlat förut, och är helt säkra på att de inte har gröna fingrar, får en ego-boost när de lyckas skapa liv. Även vana odlare känner sig nöjda med sig själva när de ser frukten av sitt arbete.
  2. Trädgårdsarbete stärker hjärtat och förebygger hjärtproblem. Orsaken sägs vara att det arbete men utför är ansträngande samtidigt som det är belönande.
  3. Trädgårdsarbete minskar stress. Motsvarar en av punkterna ovan.
  4. Man blir glad av trädgårdsarbete, särskilt om man gör det tillsammans med någon annan. Motsvarar två av punkterna ovan.
  5. Man sover bättre av trädgårdsarbete. Det kan dels bero på att man varit aktiv under dagen och dels att man får mycket solljus på huden och i ögonen som gör att melatoninhalten regleras på ett optimalt sätt. Melatonin reglerar i sin tur sömnen.
  6. Allt påtande gör att man får ökad eller bibehållen styrka i handen.
  7. Trädgårdsarbete är bra för sammanhållningen av familjen/relationen. Känns igen i en av punkterna ovan.
  8. Det kostar några kronor att köpa fröer och man investerar en hel del arbete i sina odlingar. Växterna ger också en del tillbaka. Först får vi härliga sinnesintryck i form av vackra blommor, god mat och goda dofter. Därefter får vi högkvalitativa grödor att äta råa eller tillaga som annars skulle kosta att köpa i handeln.

Dessa listor verkar övertygande. Framför allt inspirerande. Det är bara att sätta igång att odla. En väldigt enkel sak att börja med är en liten örtagård med örter och kryddor för husbehov. Tänk att kunna krydda maten till sommarn och hösten med egna färska kryddor. Det känns skönt i själen.

Vad säger forskning om relationen mellan trädgårdsarbete och hälsa?

Richard Thompson skriver i en forskningsrapport som publicerades 2018 om fördelarna med att vistas i grönska i allmänhet och att ägna sig åt trädgårdsarbete i synnerhet. Det är känt att grönska får oss att må bättre. Därför är det viktigt att man ökar andelen grönområden i städer. Att arbeta i en trädgård kan både förebygga ohälsa och hjälpa dem som har fysiska och/eller psykiska hälsoproblem. Thompson stödjer sig bland annat på en metaanalys av Masashi Soga med kollegor.

Soga med flera har genomfört en stor översiktsstudie som publicerades 2017. Där kunde de se att trädgårdsarbete har många hälsoeffekter men att vissa tillvägagångssätt är mer framgångsrika.

I vissa studier tittade forskarna särskilt på hälsoeffekter och i andra studier tittade de på ökat välbefinnande. Det fanns också studier där båda aspekterna ingick. Utfallet av metaanalysen är att trädgårdsarbete i generella termer är bra för hälsan, baserat på ingående hälsofaktorer, medan det framgår att trädgårdsarbete är ännu bättre för välbefinnandet.

När man ordinerar trädgårdsarbete för personer med diagnosticerad depression eller diagnosticerad demens är resultaten tydliga. Symtomen för båda dessa diagnoser reduceras påtagligt av att påta i trädgården. Trädgårdsarbete är alltså en framgångsrik behandling för både depression och demens.

Det finns en rad studier som har tittat på skillnaden i hälsa och välbefinnande före trädgårdsarbete och efter trädgårdsarbete. Här är det uppenbart att effekten av trädgårdsarbete är stor. De som har ingått i studier som mäter välbefinnandet före och efter trädgårdsarbete mår påtagligt bättre efter en stund i trädgårdslandet.

En osäkerhetsaspekt är att man inte riktigt vet hur långvarig den positiva effekten är. Rör det sig om dagar, veckor eller månader. Patienter som genomgick ett program där trädgårdsarbete var det huvudsakliga inslaget hade positiva effekter tre månader efter avslutad behandling. Effekten kan mycket väl ha varat längre än så.

En annan jämförelse var mellan personer som återkommande påtar i trädgården och personer som aldrig påtar i trädgården. Oberoende av vad de gjorde i sina liv i övrigt kunde man se att den första gruppen mådde bättre. Detta skulle kunna betyda att de som får sin dagliga motion i trädgården mår något bättre än de som får sin dagliga motion i gymmet. Motionen i sig är alltså inte den enda välgörande faktorn att ta hänsyn till.

Vi tänker att det är skillnad på motion och motion. När man går till gymmet kan motionen vara huvudmålet och då känner man tydligare av tröttheten (även om man får massor av endorfiner) medan man i trädgården har rabatten eller trädgårdslandets utformning som målet. I det senare fallet blir motionen en del av processen som man inte har fokus på utan som sker som en bieffekt av det som behöver utföras för att uppnå sina mål.

Vad är det då slutligen man kan se förbättrade värden av? Enligt Soga och kollegor kan man se en tydlig förbättring genom minskad depression, färre ångestsymtom, minskad stress, minskade svängningar i humöret, och lägre BMI. Förbättringar syns också genom att trädgårdsarbetande är rapporterat mer tillfreds med livet, uppger ökad livskvalitet, ökad självkänsla, ökad känsla av samhörighet, bättre fysik, och en högre kognitiv kapacitet. Detta bekräftar mycket av de positiva effekter som listas ovan.

Att trädgårdsarbete kan leda till så olika effekter som minskad stress, stabilare humör, bättre fysik och högre kognitiv kapacitet kanske kan förklaras av att naturen, växtligheten, har en revitaliserande effekt på oss människor. Om man är utmattad och har svårt att fokusera hjälper en tid i naturen att återställa tillståndet. När man är koncentrerad får man en stabil puls samtidigt som arbetsminnet fungerar optimalt. Detta är ofta fallet när man planterar, kupar, klipper eller vattnar växter.

Avrundande funderingar

Vi märker när vi samtalar om trädgårdsarbete att vi ser på det både på ett likartat och på lite olika sätt. Vi njuter båda av frukterna, d.v.s. blommornas skönhet och den goda smaken när man plockar upp rotfrukter direkt ur jorden och tillagar dessa. MG känner sig mest tillfreds av att få röra sig utomhus i sin egen trädgård och att få skapa ordning. MJ känner sig mest tillfreds av att så frön och se grödorna växa till sig.

Vi kan båda tänka oss att exponeringen av dagsljus och den fysiska rörelsen är hälsobringande. Att skapa goda förutsättningar för liv genom att luckra upp jorden och hålla den fri från ogräs är tillfredställande men det är framför allt att det hela leder till att en planta växer till sig och bär frukt som är mest positivt. Från start till mål. Detta ger både ökad livskvalitet och bättre självkänsla. Hos oss.

Vi hoppas att vi med detta inlägg har sått ett frö hos någon att ägna mer tid åt att skapa liv än att köra slut på sig. Vad har du för tankar och erfarenheter som du kan dela med dig av? Kommentera här nedan.

14 feb 2020