En blogg om hälsa

 

Denna blogg handlar om att finna och behålla god hälsa när man är mitt i livet.

 

Trädgårdsarbete - snarare en källa till välbefinnande än ett jobb

14 feb 2020

Av MJ och MG

Det är hög tid att planera hur trädgården ska se ut. Vi tänker framför allt på vilka blommor vi ska ha och var de ska stå, vilka grönsaker och rotfrukter vi ska ha, samt vilka örter och kryddor vi ska ha. Vissa inslag är återkommande som potatis, morot, lök, plocksallad och squash. MG planterar alltid chokladblommor för att MJ tycker om det. Det ger MJ en mysig känsla av välbefinnande.

Detta inlägg ska handla om trädgårdsarbete och vad det gör för vår hälsa och välbefinnande. Upplevelsen av välbefinnande skiljer sig lite åt så det är intressant att se vad forskning säger om relationen mellan trädgårdsarbete och hälsa/välbefinnande.

Att odla är tillfredställande

En sak som tas upp av andra bloggare är att själva odlandet ger en känsla av välbefinnande för att man bidrar till att skapa liv och att det känns bra. Först sätter man frön, sedan sköter man om plantan och slutligen får man sin belöning i den växt, blomma eller ätbar gröda, som blir resultatet av skapelsen. Allt detta kan få många av oss att må lite extra gott.

På tal om extra gott väljer vi att köpa ekologiska fröer oavsett vilken sorts växt vi ska plantera. Numera finns det bästa utbudet på nätet. Vi har valt att köpa från Impecta. Fördelen med att välja en välsorterad näthandel, jämfört med närmaste dagligvaruaffär, är att man kan hitta nya sorters frön. Att odla fram en växt man aldrig tidigare har sett gör hela projektet än mer tillfredställande. Det känns dessutom bättre, för oss i alla fall, att köpa ekologiskt även när vi upptäckter nyheter.

Ett evolutionärt perspektiv på diet

7 feb 2020

Av MJ

Just nu är det populärt att prata om individuell diet. Gör ett gentest och ta reda på vad just du ska ha för diet. Samtidigt finns det en hel drös bokstavs- och sifferdieter. Det som förenar dessa är att poängen med dieter är att man ska gå ner i vikt. I detta inlägg vill jag, utifrån ett evolutionärt perspektiv, ta upp varför man passar för olika dieter utan att det specifikt rör viktnedgång.

Hur evolution fungerar

Evolution i ett kort perspektiv handlar om att individen och gruppen ska överleva medan det i ett långt persektiv handlar om att en art ska överleva. Fokus i denna text är kortsiktigt och på gruppnivå.

Våra gener har modifierats under perioden då våra förfäder och förmödrar levde på den afrikanska kontinenten. Där och då var chanserna att överleva mycket beroende på årstid, klimat och väder. Långvarig torka gör det svårt för alla att överleva. Inte bara för människor. Genetisk variation handlar då om att det finns någon eller några i en grupp som har en delvis annan ämnesomsättning och som kan leva på något annorlunda energikällor.

Vi behöver alla vatten, proteiner, kolhydrater och fetter. Därtill behöver vi vitaminer och mineraler. Den ideala fördelningen och det optimala intaget av näringsämnen används idag som en slags mall för vad män, kvinnor repsektive barn bör få i sig. När man pratar om stenåldersdiet, LCHF och olika sifferdieter väljer man att lägga fokus på någon av dessa nödvändiga komponenter. Man antar t.ex. att det är bra för hälsan, eller för vikten, att fokusera på lite kolhydrater eller lite fett.

Naturlig genvariation och diet

Anta att det för 100 000 år sedan fanns några genvarianter (A) som gynnade intag av kolhydrater och samtidigt kunde klara sig på ganska låga nivåer av protein och fett. Anta att några andra genvarianter (B) gynnade intag av protein men som samtidigt klarade sig bra med relativt lite kohydrater och fett. Slutligen fanns det de varianter (C) som gynnade intag av fett men klarar sig på ganska lite protein och kolhydrater. Dessa skulle leva olika bra beroende på vilken föda som fanns att tillgå. Den särskilda genvariant man har måste få mycket av en av byggstenarna för att behålla hälsan.

Under vissa perioder gick det bra att leva på nötter och frön som basföda. Detta gjorde att de i gruppen som tillhörde genvariant A och B hade det ganska jobbigt medan variant C levde ganska gott. Förutom att individerna med variant C mådde rätt bra kunde de också hjälpa övriga gruppmedlemmar av variant A och B. Under andra perioder fanns det gott om bytesdjur och då gick det bäst för genvariant B men mindre bra för genvarianterna A och C. Under perioder med mycket frukt, bär, rotfrukter och grönsaker var det genvariant A som klarade sig bäst och fick stödja resten av gruppen.

Ur ett evolutionärt perspektiv är detta en god överlevnadsstrategi, särskilt på gruppnivå. Det finns alltid några i gruppen som mår ganska bra och kan hjälpa sina närmaste. Alltså handlar det inte om överlevnad för den individ som är bäst anpassad utan överlevnad för den grupp som har flera genvariationer för att möta flera olika tillgång av kost. Man kan istället tala om den grupp som är bäst anpassad.

Socialt klimat och ohälsa på jobbet

27 jan 2020

På vissa arbetsplatser verkar det vara svårt att få en chef att stanna kvar längre än ett år. Jag får beskrivet för mig relativt ofta numera från anställda, både inom privata sektorn och offentliga sektorn, att chefen de har nu inte har tid för de anställda för att hen ska städa upp efter den förra chefen, som ställde till oreda och sedan gick in i väggen eller slutade av andra skäl. Både nuläget och det tidigare läget gör det svårt för de anställda att uppleva goda arbetsförhållanden.

Företag som är specialiserade på att göra medarbetarundersökningar ser då och då att en avdelning eller en organisation har svagt socialt klimat och att många anställda ligger i riskzonen till att bli utbrända. Orsaken är nästan alltid svagt ledarskap.

Hertzbergs tvåfaktorteori

En teori som kan kasta ljus på vad problemet med ledarskapet består av kallas tvåfaktorteorin. Den har skapats av psykologen och företagsforskaren Frederick Hertzberg. Teorin bygger på två delar som motiverar och håller de anställda vid gott mod.

Den första delen består av faktorer som är grundfaktorer som måste vara uppfyllda för att de anställda ska trivas och kunna utföra sitt arbete. Den andra delen består av faktorer som ger den anställda extra motivation. Motivationsfaktorerna får låg inverkan om grundfaktorerna brister.

Grundläggande faktorer som brister vid svagt eller obefintligt ledarskap är mellanmänskliga relationer, arbetsförhållanden (fysiska och sociala) samt ledning. En faktor som sedan bygger på dessa är erkännande.

De företag som har hög omsättning på chefer kan inte erbjuda de grundläggande behoven och inte heller att ge de anställda erkännande. Därför mår de anställda ganska dåligt och vissa riskerar att få långsiktiga hälsoproblem.

En ny ledare som kommer in i organisationen och missar de grundläggande faktorerna får svårt att rätta till det svaga sociala klimatet. De anställda kommer att fortsätta att må dåligt och prestationen blir därefter.

Interimslösningar

Det är inte bara organisationen som har hög omsättning på chefer som behöver hjälp utan även organisationer som har haft en engagerad chef under en längre tid som har gett för mycket och tagit slut. Då behöver styrelsen eller ledningen tänka till hur de ska gå vidare. Ska de fortsätta att få ett svagt socialt klimat och låg prestation eller ska de satsa på en långsiktig lösning?

Ett steg i denna lösning är ibland en interimschef. Det är en chef som kommer in under en övergångsperiod. Det finns byråer, som Brightmill, som är specialiserade på att handplocka personer som kan gå in och täcka upp när ledarskapet har varit svagt. En duktig interimschef vet att det är de grundläggande faktorerna som behöver lösas först.

Efter sex till 18 månader har rekryteringen till en ordinarie chef blivit klar och interimschefen kan lämna över. Om allt har gått väl mår organisationen bättre än när interimschefen steg in. Det finns naturligtvis inga garantier eftersom allt hänger på vad styrelsen vill och hur organisationen mår.

Arbetsmiljö och ögonhälsa

9 jan 2020

Av MJ

Mitt i det mörka halvåret lägger jag märke till, i mitt eget beteende, att jag ofta söker starka ljuskällor för att kunna se vad som står i en normalstor text. En första reflektion är att det är så dunkelt ljus på vintern i allmänhet. Sedan kommer jag ihåg att min sambo har påpekat att jag kisar ovanligt mycket. Jag har dessutom sedan några månader haft mer huvudvärk än vanligt.

När jag hade passerat 30 år började jag kisa mycket och hade ofta huvudvärk. För min del var det nästan otänkbart att göra en koppling till synen. Jag hade nämligen under hela livet så långt pratat om hur bra syn jag hade. Däremot hade jag inte räkna med hur mycket man påverkas av att arbeta med skärm. Det var med andra ord allt terminalarbete som var orsaken till min nedsatta syn och i sin tur min huvudvärk med flera symtom.

Det var bara att skaffa sig en optiker och undersöka synen. Resultatet fastslog att jag var översynt. Det innebär att man ser suddigt på nära håll men bra på långt håll. Med nya glasögon blev det mycket lättare att läsa på både skärm och papper. Samtliga symtom försvann.

Ungefär vart annat år fick jag byta glasögon för att min översynthet förvärrades. Jag höll ju fortfarande på med terminalarbete. Varje gång det var dags att byta glasögon föregicks det av en period med svårigheter att läsa, mycket kisande och huvudvärk. Efter ett tag slutade synen att försämras. I alla fall mindre fort.

Nu går jag åter omkring med huvudvärk och har svårt att läsa i det dunkla ljuset. Det är naturligtvis dags att byta glasögon igen. Min optiker har dock lagt ned sin verksamhet. Optiker har precis som alla andra fysiska butiker fått konkurrens av e-handeln. Utmaningen i det hela är att en synundersökning är svår att genomföra online (än så länge). Även om jag vill handla online behöver jag ett recept först. När jag väl har det kan jag enkelt beställa glasögon på nätet. Då får jag hem flera bågar på prov och kan sedan skicka tillbaka det jag inte vill ha.

Den typiska dagen, denna vinter, börjar utan huvudvärk men värken tilltar så sakteliga ju längre dagen lider. På eftermiddagen gör det så ont att det hämmar allt arbete inklusive tänkande. Med andra ord är nedsatt syn ett hälsoproblem som påverkar allmänhälsan och vardagliga uppgifter.

Gott Nytt År

31 dec 2019

Vi önskar våra läsare och följare ett riktigt Gott Nytt År.

Det kan vara läge att satsa på att förbättra hälsan nu när man får en ny start. Det är inte bara ny start med nytt år utan även nytt decennium. En rekommendation är att sätta upp små mål som går att uppnå istället för att satsa på sådant som är lätt att misslyckas med. Till skillnader från andra saker vi söker framgång i behöver man inte satsa på radikala ändringar när det gäller hälsan. Hälsa är något man successivt bygger upp i små steg.

Du är välkommen att följa oss under 2020.

Qigong - en översikt

19 dec 2019

Av MG

Är du nyfiken på att få veta mer om vad Qigong är? Kanske vill du prova på att träna qigong. Detta inlägg ger en överblick av det du behöver veta för att komma vidare.

Qigong är en flera tusen år gammal och hälsobringande träningsmetod från Kina. Qi betyder energi och gong betyder arbete. När man tränar qigong kan man säga att man arbetar med sina energier.

Olika qigongformer

Det finns tre olika qigongformer: medicinsk qigong, religiös qigong och kungfu-qigong. Den vanligaste formen som tränas av flest utövare är den medicinska qigongen med sina långsamma och mjuka rörelser. Religiös qigong och kung-fu qigong bygger båda på medicinsk qigong. När människor pratar om qigong hänvisar de oftast till medicinsk qigong.  

Medicinsk qigong hjälper inte bara människor att övervinna sjukdomar som tex. reumatism och muskelstelhet. Den kan också förbättra funktionen hos olika organ i människokroppen genom att t.ex. stärka blodcirkulationen och därigenom stärka människans immunitet. Detta märker många som utövar qigong genom att de blir varmare i kroppen. Värmen i sin tur minskar smärtor och stelhet (cirkulationen ökar).

Syftet är att upprätthålla en normal energifunktionen i människokroppen. Detsamma gäller cirkulationen av blod och kroppsvätskor, som tex. lymfa. Qigong stärker utövarens energi och därmed stärks också organens funktioner i människokroppen. Detta gör det till en träningsform som är både förebyggande och behandlande.

Tillit och hälsa

29 nov 2019

Av MJ

I föregående inlägg skrev jag om olika faktorer som ligger bakom hälsa och välbefinnande. En av faktorerna som inte kom med i det inlägget men som har viss betydelse är tillit. Tillit är ett fenomen som man kan studera på olika nivåer. De vanligaste är på individnivå och på samhällsnivå.

Individer med generellt låg tillit väljer att vara misstänksamma mot andra tills de har goda skäl att omvärdera individens avsikter. De väljer att vara misstänksamma mot företag, myndigheter och samhälleliga system. Nu visar det sig att människor med låg generell tillit mår något sämre än människor med hög generell tillit. Tillit är alltså en faktor för god hälsa och välbefinnande.

Att leva med bristande tillit innebär att man har svårt att lita på att personer och system gör det de säger att de ska göra. Detta gäller oavsett om det handlar om hur samhället kontrollerar oss eller när det handlar om nöjen.

Samhället kontrollerar oss genom lagar och polisen ser till att vi följer lagarna. Individer med låg tillit till samhället förväntar sig då att polisen ska vara korrupt och/eller kommer att anklaga individen för att bryta mot lagen fast hen inte har gjort det.

En person med låg tillit när det gäller nöjen kan få för sig att ett casino, när det var ett tag sedan personen vann något, har manipulerat systemet så att personen inte vinner mer.

I grunden ska alla kunna lita på att vi är lika inför lagen och att det går att lita på ett casino. Personer med låg tillit är de som kommer att ifrågasätta mest och det är också de som kommer att må sämst.

Framgångsfaktorer som ligger bakom hälsa och välbefinnande

17 nov 2019

Av MJ

Det är säkert många som tänker sig att hälsa och välbefinnande är något man uppnår när man följer rätt diet, motionerar på rätt sätt i lagom omfattning, sover och återhämtar sig, får välgörande spa-behandlingar och har goda sociala kontakter. Jag vill framhäva att bakom alla dessa kloka beslut finns en rad faktorer som gör att vi vill välja rätt.

Jag har gått igenom forskning kring framgångsfaktorer som i någon mening kan förklara varför vissa människor mår bättre. I detta blogginlägg ska jag presentera de faktorer som kan bedömas som mest betydelsefulla.

De sju faktorer som sticker ut är:

  1. KASAM 25 %
  2. Optimism 20 %
  3. Emotionell stabilitet 15 %
  4. Passion 15 %
  5. Hopp 15 %
  6. Mål 15 %
  7. Medkänsla med sig själv 15 %

Procentsatsen efter varje faktor står för hur stor inverkan den enskilda faktorn som mest kan ha på hälsa och välbefinnande. Här nedan följer en presentation av vad varje faktor står för.

Stillasittande på jobbet

20 okt 2019

Av MJ

Våra arbeten ser väldigt olika ut när det gäller rörelse och stillasittande. En forskargrupp där forskare från Högskolan i Gävle ingår har tittat närmar på hur mycket vi sitter och vilka yrkesgrupper som ligger sämst till.

Resultatet från studien togs nyligen upp i en artikel på DN. Se mer på denna länk om hur mycket vi sitter på jobbet.

Mätmetoder

För att kunna utföra sin studie som involverade flera hundra deltagare behövde forskarna ett bra mätinstrument. Numera har det utvecklats tåliga, och inte alltför dyra, rörelsemätare som man bär med sig på kroppen. Dessa har man på sig hela dagen. De kan registrera hur mycket man sitter still och hur mycket man rör på sig.

Många tidigare studier, t.ex. sådana som genomförs av SCB, baseras på självrapportering i enkäter. Det är många gångar man skriver att man rör på sig mer än man gör och lika många gånger som man tror att man sitter mer än man gör. Självskattningar är med andra ord inte så pålitliga.

Med det nya och mer pålitliga sättet att mäta rörelse och stillasittande får man säkra data att basera sitt resultat på.

Yrkesgrupper som sitter mest respektive minst

De yrkesgrupper som sitter mest på jobbet är busschaufförer som sitter 8-9 timmar per dag. Därefter kommer kontorspersonal som sitter 5-6 timmar per dag, lastbilschafförer som sitter ca 5 timmar per dag och maskinförare som sitter 4-5 timmar per dag.

De yrkesgrupper i studien som sitter minst är sophämtare med 2 timmar per dag, städare som sitter 2-3 timmar per dag och byggnadsarbetare som sitter ca 3 timmar per dag.

Vardagsmotion på jobbet

6 okt 2019

Av MJ

Ett av våra främsta hälsoproblem är att vi är stillasittande långa stunder. Det händer på jobbet och det händer hemma. Under årens gång har det kommit förslag på hur man kan åtgärda detta.

Ståbord

Ett av de första förslagen som dök upp var skrivbord som går att ändra i höjdläge. Det innebär att man kan stå upp och jobba så länge man orkar. Det cirkulerade siffror på att man förbränner ungefär 20 procent mer när man står upp än när man sitter ned. Senare studier klarlägger att det är mindre.

Fördelen med ståbord är att man kan variera ställningen under dagen. För att inte sitta för mycket är det bra om man står ibland. När man står är chanserna också större att man tar några steg då och då. Ändringen i position är bra.

Gående möten

Möten på två timmar eller mer är typiska fall där man sitter länge och inte får någon direkt variation i ställning eller får någon motion. När man har möten i mindre grupper kan man istället ta mötet gående. Om innehållet i mötet är av ett sådant slag att man inte måste ha presentationshjälpmedel är det rimligt att planera gående.

Jag har personligen testat detta och det har gett ett bra utfall. Man är klar i huvudet samtidigt som man går så tankeverksamheten och bidragen till mötet blir ofta bra. Här får man definitivt motion samtidigt vilket ger positiva effekter i dubbel bemärkelse. Dels från mötets innehåll och dels för att motionen bygger upp kroppen och förebygger hälsoproblem på sikt.

Ta trapporna istället för hissen

Alla som jobbar i hus som har hiss gör det ofta lätt för sig och tar hissen även om man bara ska upp bara en våning. Ett råd är att ta trapporna så ofta du orkar och hissen endast när du inte orkar eller har ont i benen.

Anledningen till att man blir anfådd när man går upp för trapporna är för att det är ansträngande. Eftersom det är ansträngande får man en ordentlig genomkörare i kroppen med förhöjd puls och ökad andningfrekvens. Man förbränner också en del mer än om man tar hissen.

Man märker ganska snabbt när man tar trapporna istället för hissen att man blir mindre anfådd och att kroppen vänjer sig vid den extra ansträngningen. Gå gärna en våning till nästa gång.

Skrivbordscykel

Proteinrika snacks - vilka är bäst?

6 sep 2019

Av: MJ

Sedan jag blev vegetarian har jag sökt proteinrika matvaror. Även snacks som chips och liknande har valts med omsorg. Vanliga chips innehåller 4-6 procent protein och 30-40 procent fett. Lantchips innehåller ca 8 procent protein och 27 procent fett. Alltså valde jag de chips som hade mer protein och mindre fett.

Av samma skäl valde jag jordnötsbågar och jordnötsringar. De innhåller mer protein och mindre fett än ostbågar. Curly jordnötsbågar innehåller 13 procent protein och 24 procent. Jordnötsringar från Estrella innehåller 12 respektive 24 procent.

De senaste åren har utbudet av snacks som är nyttigare ökat kraftigt. Jag har valt ut ett antal där tillverkarna särskilt har satsat på mycket protein, mindre fett och mer fibrer. De alternativ som är mest "nyttiga" behöver ju inte vara särskilt goda. Mina favoriter är därför en mix av nyttighet och god smak.

Snackbros gör ekologiska snacks med smak av ost eller jordnöt. De heter organic curls och är gjorda av kikärtsmjöl, rismjöl, majsmjöl och solrosolja. Bågarna med ostsmak innehåller även vasslepulver och ostpulver. Näringsinnehållet är 15 procent fett, 8.2 procent fibrer och 13 procent protein. Bågarna med jordnötssmak innehåller även jordnötsmjöl. Näringsinnehållet är 20 procent fett, 8.7 procent fibrer och 18 procent protein. Jordnötsbågarna innehåller mer av allt jämfört med ostbågarna.

 

Smaken på dessa snacks är ok. Bågarna med jordnötssmak smakar mycket jordnöt. Gott för den som gillar denna smak. De är väldigt krispiga, på gränsen till hårda. Det finns en tydlig antydan av kikärtor i smakbilden för bågarna med ostsmak. De är ändå lättätna. Konsistensen, främst frasigheten, är god. Att båda varianterna därtill är ekologiska kan ses av vissa som ett plus.

Barfotalöpning

23 aug 2019

Av: MJ

I detta inlägg skriver jag inte som expert utan som entusiastisk amatör.

År 2011 tog jag upp löpningen på allvar efter flera år av fysisk inaktivitet. Normalt tycker jag om bollsporter som innebandy, tennis eller badminton. Dessa sporter kräver mycket av din fysik och är ofta dessutom nedbrytande för kroppen. Det är inte ovanligt att både motionärer och proffs får skador av att utöva dessa sporter. Att löpa kan däremot vara uppbyggande. I alla fall barfotalöpning.

Det är lustigt hur många reagerar på "nymodigheter" som något att vara skeptisk mot. Varför ska man springa med skor som inte ser ut som skor utan snarare som ett extra tunt lager skinn runt foten? Faktum är att barfotalöpning inte är en nymodighet alls utan det ursprungliga sättet att springa. Det fanns inte så mycket till skor att ha på sig när människan för många hundra tusen år sedan skulle springa ikapp sina byten.

Människan är en långdistansare

De som såg Usain Bolt när han var som bäst, när han slog världsrekord på 100 meter och 200 meter, kan lätt förledas att tro att människan är en snabb varelse. Inte ens den snabbaste av oss är en snabb sprinter jämfört med många andra arter. Det är på långa distanser vi har en chans.

Om man ska kunna springa långt och trötta ut sitt bytesdjur behöver man inte bara en fantastisk kondition, d.v.s. hög hjärt-lung-kapacitet, utan även ett sätt att springa som inte sliter på ben, leder och muskler. För 100 000 år sedan eller ens för 10 000 tusen eller 1000 år sedan fanns det inte löparskor med luftkuddar. Då fick man springa barfota eller med extra skinnsulor som man band fast runt foten.

För att kunna springa långt med bar fot måste man ha en teknik som tål stötarna vid varje fotisättning. Den tekniken har återuppfunnits för några decennier sedan för att de som vill ska kunna springa utan avancerad teknologi som fortfarande sliter på kroppen. Barfotalöpning sliter inte. Det kanske till och med bygger upp.

syra-bas-balansen - kontrovers eller konsensus?

14 jul 2019

Av: MJ

Att äta basisk kost blev populärt runt år 2010, ungefär när jag själv blev intresserad, men redan då fanns det bland forskare en oenighet om vad basisk kost respektive sur kost har för effekter på oss människor. I detta inlägg ska jag gå igenom vad som är fakta, vad som är argumenten från förespråkare av basisk kost, vad som är motargumenten från skeptiska forskare och vad som eventuellt är en enande linje.

Eftersom det har blivit ”allmän kunskap” att citroner är basiska ska jag gå igenom vad alla påståenden står för på en vetenskaplig grund. Som det framgår är forskare inte eniga om allt men det de är oeniga om finns det också en vetenskaplig begreppsapparat för.

Fakta relaterad till syra-bas-balansen

För att fastställa om något är surt eller basiskt använder man sig av pH-skalan. pH står för potentz Hydrogen (enligt en ganska allmän uppfattning men det råder viss osäkerhet) som är tyska för vätets kraft. På engelska blir det the power of Hydrogen. Det man mäter med pH-värdet är koncentrationen av vätejoner i en substans.

Skalan går från 0 till 14. Man uppskattar pH 7 till att vara helt neutral, d.v.s. varken sur eller basisk, men det beror på olika faktorer, som t.ex. temperatur, var det exakta värdet för neutral ligger. Alla värden under 7 är sura och alla värden över 7 är basiska. Ett pH-värde på 0 är extremt surt och en hälsofara att vara i närheten av.

Vad är negativa joner och vilka är de positiva effekterna?

7 jul 2019

Av: MJ

Det har pratats en del om negativa joner och att de är bra för välmåendet. Ibland kanske det pratas för mycket med för lite fakta att backa upp det med. Jag har därför valt att kolla upp vad det finns för forskning om effekterna med negativa joner. Först några ord om vad negativa joner är och hur det uppstår.

Molekyler, även atomer, kan ibland bli av med en elektron och ibland få en elektron. Eftersom elektron har negativ laddning betyder det att en molekyl som har en elektron mindre får positiv laddning medan en molekyl med en elektron extra får en negativ laddning. Det finns en rad molekyler som kan vara positivt eller negativt laddade. Det rör sig alltså inte om en speciell partikel utan en stor variation av partiklar.

Negativa joner finns i vissa miljöer och uppstår lättare på vissa platser. Generellt kan man säga att fallande vatten är synonymt med höga nivåer av negativa joner. Fenomenet kallas lenardeffekten och upptäcktes i slutet av 1800-talet. Vattenfall, regn och stora vågor på havet är typiska exempel på platser med mycket negativa joner. Jonerna uppstår när vattenmolekyl slår ihop och snor elektron av varandra. Detta sker i än högre grad när det rör sig om varmt vatten. Det är därför man tror att mängden nagativa joner är högre efter ett varmt sommarregn. En varm dusch borde kunna ha liknande effekt.

Hur du håller huvudet kallt i hög sommarvärme

3 jul 2019

 

Av: MJ

Jag ska börja detta inlägg med att ge en bakgrund om den evolutionära utvecklingen av människans hjärna. Människan utmärker sig i fler avseenden när det gäller hjärnans storlek och kapacitet jämfört med andra arter. Detta bör man ha med i tankarna när man ska hålla huvudet kallt.

Den mänskliga hjärnan är inte störst i djurriket men den är störst i förhållande till kroppens vikt och volym. En stor hjärna är energikrävande och värmealstrande. För att hålla nere energiåtgången i hjärnan behöver man hålla den sval. I annat fall går energi åt för att hantera temperaturregleringen istället för att utföra det som hjärnan är bäst på, nämligen att tänka. Samtidigt behöver man hålla den sval för att den ska fungera godtagbart, vilket hjärnan inte gör om den blir överhettad. Det är dock svårt att hålla den sval när det är riktigt varmt. Svalkan behöver delvis komma utifrån. En trolig lösning, som vi har fått genom ett evolutionärt urval, är att hålla huvudet högt för att kunna hålla det svalt.

Tänk dig att du går barfota på en varm asfaltsväg eller på en varm sandstrand. En riktigt varm dag är underlaget så varmt att det bränns på fötterna. Om du med ledning av detta skulle gissa var det är varmast, några decimeter ovanför marken eller en och en halv meter ovanför marken, skulle du sannolikt gissa närmast marken. Om du gissar att det är varmast en och en halv meter över ytan för att värme stiger tar du inte hänsyn till att det alltid är varmast närmast den varma källan medan värmen avtar med avståndet.

En slutsats är att om vi människor hade gått på alla fyra hade vårt huvud kommit närmare den brännheta marken. Tack vare att vi går upprätt kommer vi visserligen liiiiite närmare solen men vi kommer längre ifrån marken som samlar värme på ett annat sätt än luften runt vårt huvud gör.

Evolutionsforskare har ganska nyligen kunnat konstatera att våra förfäder reste sig på två ben innan hjärnans storlek började öka. Tvåbentheten är alltså en god förutsättning för en större hjärna och framför allt att hålla hjärnan sval. I och med denna bakgrund har vi lärt oss något om hur man håller huvudet kallt och varför det är så viktigt.

← Äldre inlägg

 

 

matbloggar.nu