Covid-19, immunitet och andra aktuella frågor

Av MJ

Jag blir lite beklämd när jag ser och hör frågor från privatpersoner och journalister. Som forskare (dock ej inom medicin) ser jag ett feltänk i vad olika saker betyder och får för effekter. Här nedan ska framför allt immunitet och nestängning av samhället diskuteras. Jag tar även upp några områden som är väldigt aktuella just nu.

Immunitet

En fråga som dyker upp på presskonferenser eller på sidor där man ofta diskuterar och följer utvecklingen av covid-19 är:

Om jag är immun kan jag då umgås med mina äldre anhöriga?

Att vara immun betyder att man själv har skydd från att bli smittad igen. Det ger inte släktingarna något skydd från att bli smittade. Att vara immun betyder inte att man inte kan bära smitta vidare.

Även om det vanligaste sättet att smitta är närkontakt mellan smittad och annan person kan man föra vidare smitta genom att ha varit i kontakt med någon smittad eller tagit på en yta där viruset finns. Detta kan man i sin tur föra vidare till andra som ännu inte är smittade.

Problemet med att veta (eller tro) att man är immun är att man tar större risker i kontakten med andra människor för att man tror att man inte kan smitta. Man kan smitta (indirekt).

Antikroppar

En fråga som borde ställas men som ingen ställer är hur man förklarar att så många är immuna i Skåne trots låg smitta jämfört med andra regioner. När Folkhälsomyndigheten genomförda slumpmässiga test för att se om befolkningen har antikroppar såg man att andelen var högst i Stockholm och därefter kom Skåne.

Den initiala reaktionen var att det var ett generellt lågt utfall. Att bara drygt 7 procent hade antikroppar i Stockholm uppfattades som lågt med tanke på hur stor smittspridningen ansågs vara. Vi var då långt ifrån en flockimmunitet.

I Skåne där smittspridningen har varit bland den lägsta i landet hade 4.2 procent av befolkningen antikroppar. Det borde anses som oväntat högt. Hur kan så många vara "immuna" i Skåne när nästan inga har blivit smittade?

Asymtomatiska med antikroppar

Det bästa svaret på frågan är att de testade inte har blivit utvalda genom slumpen utan med andra urvalskriterier. Det näst bästa svaret är att många har varit smittade men att andelen asymtomatiska är hög.

Sverige har tidigt gått ut med att asymtomatiska sjukdomsbärare är relativt vanliga. Efter en tid gick WHO ut och sa att detta inte var fallet. Få eller inga är asymtomatiska i Covid-19, hävdade de. Nyligen kom då en omfattande uppföljningsstudie från Spanien där de menar att en tredjedel av dem som har antikroppar har varit fria från symtom.

Äldreboenden

Eftersom det är inom äldreboenden som spridningen av coronaviruset har gjort störst skada frågar många om vi hade kunnat hindra denna spridning genom att stänga ned samhället helt som i andra länder.

Ett grundläggande problem man missar med den typen av resonemang är att boende på äldreboenden är där för att de behöver tillsyn och vård. De som jobbar där måste röra sig mellan sina hem och sina arbetsplatser. Även vid ett helt nedstängt samhälle måste vården fortsätta och därmed kan smittan ta sig in med personalen.

Som det ser ut nu är det främst med personalen som smittan har tagit sig in i äldrevården. De brister som har uppdagats har haft med okunskap att göra och genom att stänga ned samhället får man inte bort okunskap. De som agerade på ett felaktigt sätt hade gjort det även om samhället hade varit helt nedstängt.

Helt nedstängt betyder för övrigt inte 100 procent nedstängning av samhället. All form av vård måste hållas igång för att inte riskera att man tar livet av personer som behöver konstant vård. På det viset har man inte löst något. Även om de som dör inte dör av Covid-19 dör de indirekt till en följ av hur samhället hanterar Covid-19. Vi vet inte hur många som har dött av sådana orsaker i länder där man har stängt ned "helt". De dödsfallen rapporteras inte in som Covid-fall.

Aktuella frågor just nu

Fyra av de mest aktuella frågorna när det gäller Covid-19 just nu är:

  • blodgruppers betydelse för om man är mottaglig för smitta eller ej
  • Lokal spridning
  • Geografiska skillnader i dödlighet
  • Superspreaders

Flera av ovan områden hör ihop men kunskapen om Covid-19 och det virus som orsakar sjukdomen, SARS-CoV-2, tyder på att en rad kända och ännu outredda faktorer hänger samman i ett komplext mönster.

Blodgrupper och mottaglighet för smitta

Det finns fyra blodgrupper som förekommer över hela världen. Det är blodgrupp A, blodgrupp B, blodgrupp AB och blodgrupp 0 (noll). Att dessa har betydelse vid blodtransfusion är välkänt. Vilka ytterligare betydelser de medför har studerats de senaste decennierna.

Blodgruppers betydelse för mottaglighet av smitta har varit känt sedan en tid. Svenska forskare ingick i en internationell studie som publicerade sitt resultat 2008. Där ingick bland annat forskare från Umeå universitet och Göteborgs universitet.

Generellt verkar det vara så att personer med blodgrupp A är mer mottagliga för att bli smittade av virus och bakterier. I andra änden är personer med blodgrupp 0 mindre mottagliga. Det handlar huvudsakligen om den del av immunsystemet som är medfött och fungerar som kroppens första försvar. Immunsystemet har också en del som lär sig att hantera bakterier och virus som har tagit sig in i kroppen och som måste bekämpas genom att utveckla antikroppar.

Nyligen har en forskare vid Linköpings unviersitet, Johan Nordgren, gått ut med att detta också kan vara fallet med coronaviruset. I Sverige är den vanligaste blodgruppen A och den näst vanligaste är 0. I andra länder är fördelningen på ett annat sätt.

Nordgren spekulerar kring om fördelningen mellan A och 0 kan spela in när det gäller spridning av viruset och utvecklingen av Covid-19. Det finns en god kunskap om hur distributionen mellan blodgrupper i olika länder ser ut.

De länder i världen där mer än 50 procent av befolkningen har blodgrupp 0 är:

  • Chile
  • Peru
  • Mongoliet
  • Mexiko
  • Egypten
  • Bolivia
  • Nigeria
  • Bahrain
  • Saudiarabien
  • Island
  • Irland
  • Jamaica
  • Ryssland
  • Argentina
  • Nordirland
  • Skottland

De länder i världen där mer än 40 procent av befolkningen har blodgrupp A är:

  • Ungern
  • Norge
  • Ukraina
  • Portugal
  • Finland
  • Turkiet
  • Frankrike
  • Danmark
  • Tyskland
  • Sverige
  • Schweiz
  • Italien
  • Kanada
  • Tjeckien
  • USA
  • Serbien
  • Nederländerna
  • Storbritannien
  • Brasilien
  • Spanien
  • Österrike

Belgien som är världens mest drabbade land räknat i andel döda per miljoner invånare ligger precis på 40 procent. Om man tittar på andel döda per miljon invånare och bara räknar dem som har minst 1000 döda har vi i sjunkande ordning (endast länder med en känd fördelning av blodgrupper finns med):

  • Belgien
  • Storbritannien
  • Spanien
  • Italien
  • Sverige
  • Frankrike
  • Nederländerna
  • Irland
  • USA
  • Schweiz
  • Kanada
  • Brasilien
  • Peru
  • Portugal
  • Tyskland
  • Mexiko
  • Chile
  • Turkiet
  • Ryssland
  • Polen
  • Egypten
  • Pakistan
  • Indonesien
  • Indien
  • Kina

Länder markerade med fet stil har en befolkning där 40 procent eller mer har blodgrupp A. Här kan man notera att många av de mest drabbade länderna har en stor andel med blodgrupp A i befolkningen. I en korrelationsstudie skulle detta sannolikt ge ett signifikant utslag.

Samtidigt kan vi notera att länder som Norge och Finland som också har en stor andel av befolkningen med blodgrupp A är mindre drabbade. Då kan man eventuellt anta att deras strategi kan ha spelat in. Möjligheten att de blir hårt drabbade i en andra eller tredje våg är inte omöjligt.

Irland finns med bland ganska hårt drabbade länder och de har en stor andel med blodgrupp 0. Här kan eventuellt andra faktorer spela in eller så är det just de med blodgrupp A som står för merparten av de värst drabbade.

Nordgren säger avslutningsvis att av dem som blir smittade har blodgruppen ingen betydelse för hur hårt sjukdomen slår på den enskilda individen. Man ska med andra ord inte känna sig mer säker om man vet att man har blodgrupp 0.

Ytterligare en jämförelse kan göras med andel bekräftade smittade. Denna rapportering är dock mindre pålitlig. Här nedan följer de länder som har haft minst 40 000 bekräftat smittade och med högst andel i världen (endast länder som har kartlagd distribuering av blodgrupper finns med):

  • Chile
  • Peru
  • USA
  • Spanien
  • Belgien
  • Storbritannien
  • Sverige
  • Italien
  • Ryssland
  • Brasilien
  • Saudiarabien
  • Frankrike
  • Nederländerna
  • Kanada
  • Tyskland
  • Turkiet
  • Mexiko
  • Sydafrika
  • Pakistan
  • Bangladesh
  • Indien
  • Kina

Flera länder, framför allt de i slutet, finns med på grund av stor befolkning. De har inte särskilt hög andel smittade i nuläget. I den här redovisningen är fördelningen av länder med många i blodgrupp A (fet stil) mer utspridd.

Slutsatsen är att det är svårt att stärka Nordgrens resonemang när det gäller antalet smittade. Det beror dels på att rapporteringen av antalet som faktiskt är smittade, och inte bara bekräftat smittade, är osäker. Det kan också bero på att så många faktorer spelar in. Hur tätt man lever inpå varandra spelar roll och där är vissa kulturer och storstadsregioner mer drabbade.

Relationen mellan andel döda och hur många med blodgrupp 0 som finns inom ett land är starkare. Det skulle i så fall kunna betyda att de med blodgrupp 0 har ett tidigt och medfött skydd som kan förhindra att sjukdomen blir så allvarlig att den leder till död. Riskgrupper och ålder har en stor betydelse.

Att titta på ett markoperspektiv av ovan slag är också väldigt problematiskt. Man kan egentligen inte säga något som leder till ändrade beteenden, ändrade restriktioner eller ändrad vård. Det är i alla fall en intressant fråga att fördjupa sig i. På sikt kommer vi kanske att få veta mer.

Lokal spridning och symtom på Covid-19

Lunds universitet bedriver en internationell studie tillsammans med forskare vid några andra lärosäten i världen där de tittar på hur spridningen ser ut lokalt. Med hjälp av en app kan forskarna få in data från drygt 160 000 deltagare i Sverige i spridda åldrar. I appen fyller deltagarna i vilka symtom de har varje dag. När symtomen matchar Covid-19 registreras personen som sjuk.

Forskarna sammanställer och rapportera regelbundet hur vanligt förekommande Covid-19-symtom är i Sveriges olika regioner och man kan gå ner på kommunnivå. Där ser man att spridningen är relativt lokalt.

Det intressanta är att symtomen återkommer med några dagars mellanrum vilket kan tolkas som att de som har symtomen vid en uppblossning smittar andra som får sina symtom några dagar senare. För att jämna ut för snabba förändringar visas ett genomsnitt på tre dagar.

Denna typ av studie fungerar när man kan:

1. Säkerställa att det är Covid-19 som symtomen korresponderar till

2. Att det finns symtom

Användningen av appen har säkerställts så att träffsäkerheten ska vara hög. Däremot kan man inte få med de som har Covid-19 och är asymtomatiska.

Geografiska skillnader i dödlighet av Covid-19

Socialstyrelsen har sammanställt hur fördelningen av dödlighet till följd av Covid-19 ser ut i landet. Det regionala skillnaderna är stora. De lägst drabbade regionerna har 0.8 döda per 10 000 invånare. De högst drabbade regionerna (läs Stockholm) har 8.1 döda per 10 000 invånare.

När man går in och tittar i regionerna är det även där stor variation. I region Stockholm har de lägst drabbade delarna av regionen 2.4 döda per 10 000 medan de värst drabbade har 12.3 döda per 10 000. Inom Stockholm har Rinkeby-Kista så högt som 16.7 döda per 10 000.

I VG-regionen varierar det från noll döda i många kommuner till 8.8 i den mest drabbade kommunen. Göteborg med 5.2 döda per 10 000 invånare ligger något över regionens medelsnitt på 3.3. De mer tätbefolkade städerna som Mölndal, Trollhättan, Vänersborg och Borås ligger över medel. Nästan alla andra kommuner ligger under medel.

Superspreaders

En superspreader är en inidivid som är ovanligt smittsam. Dessa individer tros stå för 80 procent av smittspridningen. Man har inte riktigt kunnat kartlägga hur smittspridningen av coronaviruset har påverkats av superspreaders men sannolikheten att sådana individer har varit inblandade i vissa lokala fall är högst troligt.

I Sydkorea har man haft några fall av superspreaders som man tack vara god smittspårning har kunnat identifiera. Ett fall besökte på kort tid flera nattklubbar och lyckades där smitta personer på ett flertal av dessa klubbar. En dörrförsäljare ska vid möten med privatpersoner smittat ett flertal personer.

De uppblossningar man kan se på Lunds universitets kartor i slutet på maj, t.ex. i och runt Borås samt i och runt Trollhättan beror troligtvis på några superspreaders. Problemet är att dessa personer kan verka vara asymtomatiska eller med milda symtom. Skulle de t.ex. ha feber är det mindre troligt att de är ute och umgås med kända och okända människor. Bristen på symtom gör att de rör sig bland allmänheten och där agerar oförsiktigt.

Lärdomen av detta är att vi alla ska agera försiktigt. Det spelar ingen roll om man har symtom eller inte, om man kan smitta eller kan bli smittad. Alla ska agera försiktigt.

Sammantaget

Det man kan säga så här långt är att det finns oerhört många faktorer som kan inverka på smittspridning, på hur mottaglig man är, på hur många som har antikroppar och på hur många som dör.

Vi ska ha stor respekt för detta virus och den sjukdom den ger upphov till. Asymtomatiska eller personer under 20 år som alla är lindrigt drabbade kan fortfarande smitta både direkt och indirekt. Allt oförsiktigt agerande är därför ansvarslöst.

När vi ser regionala skillnader i smittspridning och dödlighet kan man börja fundera på att det enbart beror på hur äldreboenden sköter sig eller om det finns kopplingar till blodgrupp och superspreaders. Detta är fortfarande aktuella frågor som behöver undersökas närmare. Se också mitt föregående inlägg för ytterligare faktorer.

6 jun 2020