De främsta riskfaktorerna vid Covid-19

Av MJ

Det finns ganska mycket forskning kring Covid-19 som gör att man kan uttala sig om vilka som är de främsta riskfaktorerna för att man ska få ett svårt sjukdomsförlopp. Jag vill med detta inte antyda att det finns gott om forskning jämfört med andra sjukdomar men forskare har ändå samlat in en hel del som gör att man kan börja skönja mönster. Här nedan kommer de främsta kända riskfaktorerna att presenteras. Vissa är ännu inte studerade medan andra har goda belägg.

En global översikt

En artikel i den internationella tidskriften the Lancet rapporterar en översikt av de riskgrupper som man kan se så här långt. Författarna konstaterar redan i första meningen att de som löper högre risk att få en svår infektion är äldre och de med en underliggande sjukdom.

Författarna konstaterar att 22 procent av jordens befolkning har minst en underliggande sjukdom som innebär att de utsätter sig för ökad risk om de blir smittade. Risken ökar med mindre än fem procent för personer under 20 år gamla och med minst 66 procent för personer som är 70 år eller äldre. De som riskerar att få ett mycket svårt sjukdomsförlopp, som kräver intensivvård, med flera eller svåra underliggande sjukdomar är mindre än en procent för personer under 20 år och ungefär 20 procent för personer över 70 år.

Ålder är den främsta riskfaktorn

Agnes Wold som är professor i klinisk bakteriologi vid Göteborgs Universitet menar att denna studie är relativt ointressant då det är uppenbart att den främsta riskfaktorn är ålder. Hon besvarar den nyligen publicerade artikeln med att säga att den inte har fel men att uppgifterna saknar mening. Yngre som tillhör en riskgrupp löper väldigt liten risk att få en svårt infektion.

Man kan även se det i artikel från the Lancet att risken är många gåner större så fort åldern ökar. Även Folkhälsomyndighetens översikt visar att det utan tvekan är ålder som är den största riskfaktorn.

Högt blodtryck och diabetes

Bland de främsta riskfaktorerna bakom ålder hittar vi några av våra folksjukdomar som diabetes och fetma. Om man tittar närmare på vilka underliggande faktorer som är vanligast bland patienterna som blir inlagda på insensivvård är högt blodtryck den vanligast förekommande faktorn. Cirka 40 procent av intensivvårdspatienterna har detta. Folkhälsomyndigheten har dock avfärdat högt blodtryck i sig som en riskfaktor. Det är i kombination med sjukdomar där högt blodtryck ingår i symtombilden som är den egentliga riskfaktorn.

De två grupper av sjukdomar som är verkliga riskfaktorer är diabetes samt hjärt- och lungsjukdomar. Knappt 25 procent vardera har någon av dessa. Folkhälsomyndigheten listar i övrigt olika former av cancer, leversjukdomar och nedsatt njurfunktion.

Bland patienter över 80 år är det, efter högt blodtryck, kronisk hjärtsjukdom och kronisk lungsjukdom som är värst. Man kunde se redan i början på pandemin att människor med kronisk lungsjukdom som COPD löper stor risk. Bland patienter mellan 60 och 80 år är det diabetes som är näst värst efter högt blodtryck.

Kön

Man såg mycket tidigt att män är överrepresenterade bland de avlidna och även i viss mån bland intensivvårdspatienter. Artikeln i the Lancet konstaterar från sina data att risken är högre för män över 80 än för kvinnor i samma åldersgrupp.

Skillnaden mellan kvinnor och män är sannolikt i sig signifikant men det betyder inte att kön i allmänhet är en riskfaktor. Det är först när man kommer upp i åldrarna som kön kan ge ett märkbart utslag.

Europa

En stor andel av de döda återfinns i europeiska länder. Är kontinenten Europa därför en riskfaktor? Vid en snabb blick utan en djupare analys kan det verka så. Anledningen att risken att dö i Europa är större än i Afrika beror på att medellivslängden är betydligt högre i Europa. Eftersom många europeiska länder har en större andel över 70 år är det också en större andel som lider av den främsta riskfaktorn, nämligen hög ålder i sig. Andelen över 70 år är mycket liten i de flesta afrikanska länderna. Därför kan man inte vänta sig lika stor andel döda i afrikanska länder.

Här kan man då undra om det som ligger bakom hög medelålder, god hälsa och näringsrik kost, kan skydda den äldre delen av befolkningen. Denna tro bygger på att det finns andra faktorer som är viktigare än ålder och så verkar det alltså inte vara. En 80-åring som har levt ett hälsosamt liv löper större risk att dö i Covid-19 än en 20-åring som slarvar med hälsan och hygienen.

D-vitaminbrist

Det har spekulerats i om D-vitaminbrist är en riskfaktor. I ett tidigare inlägg har jag konstaterat att det är en riskfaktor att ha d-vitaminbrist men frågan är hur stor den egentligen är. Att självmedicinera med D-vitamin, särskilt extra höga doser, är dock inte ett skydd eller ett sätt att bli frisk. Det kan snarare vara en risk i sig. Inte en risk att få Covid-19 utan att få andra hälsoproblem.

Blodgrupp

En av de senaste faktorerna att titta närmare på är betydelsen av blodgrupp. Antagandet är att människor med blodgrupp 0 löper mindre risk att bli smittade och utveckla Covid-19 än människor med blodgrupp A. I det föregående inlägget undersöker jag detta och kan konstatera att det inte kan vara en slump att många av de länderna som har haft mycket smittspridning och framför allt många dödsfall har en högre andel av befolkningen med blodgrupp A.

Detta är ännu dåligt beforskat. Blodgrupp har kunnat kopplas till andra virus-sjukdomar och det är därför man kan misstänka att det finns en koppling även till Covid-19. Denna koppling har ännu inte konstaterats men det finns studier från Kina, USA, Italien och Spanien som styrker blodgruppernas betydelse. Blodgrupp A är överrepresenterad bland antalet smittade och på motsvarande sätt är blodgrupp 0 underrepresenterad bland antalet smittade. Blodgrupp A är också överrepresenterad bland dem som behöver intensivvård respektive avlider. De andra blodgrupperna förekommer bland de allvarliga fallen men är märkbart färre.

De som är insatta anser nu att bloddgrupp ska läggas till som en riskfaktor bland andra kända riskfaktorer. För några dagar sedan konstaterade forskare i Italien och Spanien att personer med blodgrupp A oftare utvecklar allvarliga andningssvårigheter som kan kräva respirator.

En studie i USA, genomförd av företaget 23andMe, som fortfarande pågår har hittills fått in data från 75 000 deltagare. Där framgår det att färre med blodgrupp 0 blir smittade och färre med blodgrupp 0 behöver sjukhusvård. De betraktar blodgrupp 0 som en skyddsfaktor. Man bör snarare se de andra blodgrupperna, särskild blodgrupp A, som en riskfaktor. Det är statistiskt säkerställt att blodgrupp 0 löper mindre risk att bli smittad och få ett svårt sjukdomsförlopp. Fler och bättre studier behövs dock.

Sammanfattning

Den främsta av alla kända riskfaktorer när det gäller komplikationer och död i samband med Covid-19 är hög ålder. Risken ökar med ökad ålder. Andra riskfaktorer kan ha en inverkan men det är tydligt att denna inverkan är större med ökad ålder. Det betyder att personer runt 20 med en underliggande sjukdom som diabetes eller kronisk lungsjukdom fortfarande kan klara sig utan komplikationer medan en person över 70 som blir smittad sannolikt kommer att få komplikationer utöver sjukdomens symtom.

Slutsatsen är att skydda de äldre. Äldre behöver också skydda sig själva.

17 jun 2020